Kokossocker

KOKOSSOCKER

Kokossocker har blivit ett populärt alternativt sötningsmedel, tack vare sitt låga GI-värde och sina många hälsosamma egenskaper.

Vill du se butikernas utbud direkt? Klicka på någon här nedanför.

Förslag på kokossocker

kokossocker svenskt kosttillskott

Detta välsmakande socker är hämtat från den söta nektarn från kokosblomman. Nektarn lufttorkas och kristalliseras till ett fint pulver. Det kan ersätta vanligt socker helt och hållet i all typ av matlagning, bakning eller i en kopp kaffe, och det behövs oftast mindre mängd än vanligt socker. Smaken påminner om rårörssocker och smakar inte kokos som man skulle kunna tro.

102:- betalar du för en påse.

Ekologiskt kokossocker

Soma Nordics Cocosa Kokossocker EKO är ett bra alternativ till konventionellt socker med en fin sötma och lågt glykemiskt index. Det framställs ur kokosnötblommans nektar och innehåller främst kolhydrater, men har även en hög koncentration av viktiga näringsämnen: dubbelt så mycket järn, fyra gånger mer magnesium och tio gånger mer zink än rårörssocker!

65:- kostar en påse kokossocker.

Kokospalmsocker EKO

kokossocker 3

Superfruits Kokospalmssocker är ett naturligt alternativ till vanligt socker. Palmsocker har en fruktig smak och liknar brunt farinsocker och råsocker. Kokospalmsocker kommer som namnet antyder från kokospalmen och det är saven från blommorna som varsamt samlas. Saven reduceras försiktigt till en tjock sirap som torkas och mals till socker vilket ger en naturnära och ekologisk slutprodukt. 

139:- betalar du för en påse.

Söta smaker – en lång kärlekshistoria

I årtusenden har människan tyckt om den söta smaken. Honung är det äldsta sötningsmedel vi känner till. I de spanska Arãna-grottorna har man hittat 12 000 år gamla grottmålningar som föreställer kvinnor i färd med att samla in honung. De använde honungen till bakning, precis som vi fortfarande gör i dag.

Sockrets historia

Den första växt som man utvann sackaros, ”vanligt socker”, från var sockerröret. Växten tros ha sitt ursprung i Indonesien, Indien och Kina för ungefår 8 000 år sedan. Det skulle dock dröja länge till sockret nådde Europa. En berättelse säger att det var Alexander den store, på 300-talet f.K, som förde sockerrören med sig hem till Grekland efter ett erövringståg i Indien.

Genomslaget på europeisk mark skulle dock först komma 2 000 år senare. Socker var en central del av 1600- och 1700-talets triangelhandel. Europe´erna bytte först till sig slavar i Afrika mot gevär, glaspärlor och andra varor. Slavarna skeppades sedan till Amerika i utbyte mot bland annat socker och bomull. Cirkeln, eller snarare triangeln, slöts nör råvarorna fraktades hem till Europa för att förädlas till olika konsumentprodukter.

Europe´erna fattade snabbt tycke för den nya smaksättaren, vilket startade en utveckling som revolutionerade dieterna. Sockrets sötma konkurrerade snabbt ut aromatiska krydd- och örtblandningar inom både bakning och andra matlagningsområden.

Från ”läkemedel” till mer ifrågasatt produkt

När rörsockret kom till Sverige betraktades det som ett sällsynt och dyrbart läkemedel. Det gick under namnet ”Det vita guldet” och 1600-talens läkare definierade sockret som en verksam substans och ”apotekarens viktigaste vara”. På det sena 1700- och 1800-talet stod socker för exklusivitet och var en statusvara för städernas växande borgerlighet. Det fick även betydelse för umgängeslivet, till exempel på nyinrättade konditorier, eller i sociala sammanhang som uppvaktning vid bröllop, begravning eller dop.

På 1900-talet började socker tillverkas av sockerbetor. Det började, i och med detta, finnas i allt rikligare mängd och blev vardagsmat för det moderna Sverige. Näringsfysiologer intygadekalorivärdet och socker marknadsfördes som vårt billigaste näringsämne och som en basvara för hushållet.

Svenska folket börjar i samband med denna utveckling äta närmare 50 kg socker per person och år. För första gången äter arbetarklassen mer socker än förmögnare hushåll i samhället. Någon gång här börjar också sockrets nyttighet att ifrågasättas. I början av 1950-talet beskivs karies ”vår tids största socialmedicinska problem” och varnande röster hörs även rörande socker och fetma.

Begränsning av sockerintaget

Idag är alla överens om att för mycket socker inte är bra för hälsan. Många svenskar söker därför alternativ till det vanliga sockret. Den huvudsakliga anledningen till detta kan variera.

De som har diabetes måste begränsa sitt intag av vanligt socker och är mer eller mindre hänvisade till produkter som är alternativt sötade. Andra väljer sockerfria produkter eftersom de anses vara mer tandvänliga. En tredje anledning kan vara att man vill reducera sitt kaloriintag.

Att äta för mycket socker anses dessutom kunna tredubbla risken att utveckla lågt HDL-kolesterol, vilket är en riskfaktor för hjärtsjukdom. Förutom dessa anledningar vill många bryta sitt sockerbegär för att leva allmänt sundare. Sockret triggar nämligen vårt belöningssystem, med serotonin och dopamin i spetsen, vilket gör det lätt att utveckla ett beroendeliknande beteende.

Energigivande och icke-energigivande sötningsmedel

Sötningsmedel kan generellt delas in i två grupper: energigivande och icke- energigivande. De energigivande är de naturliga sackariderna som till exempel strösocker och fruktsocker (sackaros, glukos och fruktos) samt sockeralkoholerna (sorbitol, mannitol och xylitol).

Sockeralkoholerna har ungefär sötningsgrad och kaloriinnehåll som traditionellt socker. Men de kan inte brytas ner av bakterierna i munhålan, är därför snällare mot tänderna och finns ofta i sockerfritt godis.

De icke-energigivande sötningsmedel har en kraftig sötningseffekt. Dessa konstgjorda sötningsmedel, som aspartam, cyklamat och sakarin, används framför allt för att minska kaloriinnehållet i olika produkter.


Risker med alternativa sötningsmedel?

Produkter med konstgjorda sötningsmedel innehåller alltså mindre energi, vilket tilltalar dem som vill gå ner i vikt. Det har dock spekulerats i vad dessa konstgjorda medel gör med våra kroppar. Överlag betraktas de, i måttliga mängder, som oskadliga för oss. Men det finns fortfarande frågetecken, eftersom vissa individer kan vara mer känsliga än andra.

Forskare har också riktat kritik mot sötningsmedlen för att de bidrar till att skapa smakpreferenser som är för söta. Att vänja kropp och smaklökar vid söt mat skapar ett osunt behov av både traditionellt sötade produkter och livsmedel med sockerersättning.

Olika alternativa sötningsmedel

  • Sackarin är 300-500 gånger sötare än socker, men har en kalorihalt på nära 0. Det passerar genom kroppen utan att påverka blodsockret och kan därför användas av diabetiker. Vissa hälsorisker i samband med hög konsumtion av sackarin har visats i laboratorieförsök, men inga påvisbara risker har kunnat konstateras vid normal konsumtion.
  • Acesulfam K är cirka 180 gånger sötare än socker och också helt kalorifritt. Det kan ha en bitter eftersmak och kombineras därför ofta med andra sötningsmedel. Vissa djurstudier har antytt att ett stort bruk av acesulfam K kan medföra bieffekter som förstorad blindtarm. De reella riskerna för människor är dock fortfarande svåra att bedöma.
  • Sukralos är hela 600 gånger sötare än socker och saknar i princip kalorier. Till skillnad från andra sötningsmedel tål sukralos upphettning och kan därför användas vid till exempel bakning. Vissa forskare hävdar att det kan tas upp av kroppen med okända effekter. Detta har dock inte kunnat bevisas.
  • Aspartam är ett vanligt förekommande sötningsmedel i light-produkter, som olika typer av läsk. Det innehåller samma mängd kalorier som vanligt socker, men används i betydligt mindre mängd eftersom det är cirka 200 gånger sötare. Slutresultatet blir därför en kalorireducerad produkt. Aspartam ger ingen kariespåverkan och blodsockret påverkas inte. Det har däremot varit omdiskuterat om aspartam ökar risken för cancer. Detta har dock inte entydigt kunnat bevisas i varken djurförsök eller epidemiologiska studier. När kroppen bryter ner aspartam bildas emellertid aminosyran fenylalanin. Då personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri inte kan bryta ner denna syra måste de undvika sötningsmedlet.
  • Stevia är ett sötningsmedel som är relativt nytt på den svenska marknaden. Det kommer ursprungligen från bladen hos en sydamerikansk växt. Extraktet är 300 gånger sötare än socker, men med betydligt lägre kaloriinnehåll och blodsockerpåverkan. En diskussion har blossat upp om hur ”naturligt” det egentligen är, eftersom det extraheras ur växtbladen med hjälp av lösningsmedel (exempelvis butanol eller bensen) och genomgår ytterligare kemiska processer på vägen till ett vitt sött pulver.
  • Agave-sirap är ett annat och mer värmetåligt alternativ. Dess sammansättning gör produkten sötare än socker, men med ett lägre glykemiskt index. Blodsockret påverkas alltså inte i samma utsträckning som vid mat sötad med socker.

Kokossocker och andra kokosprodukter

Det alternativ som vi nu ska koncentrera oss på heter kokossocker och är, även det, ett förhållandevis nytt fenomen på den svenska marknaden.

Kokossockret utvinns ur blommorna på kokospalmen. Kokosens popularitet har växt sig allt starkare de senaste årtiondena, med imponerande hälsofördelar och goda smaker som argument. På sanskrit kallas kokosträdet för ”vriksha”, vilket betyder ”träd som ger allt som är nödvändigt för att leva”.

På korallöarna i Stilla havet har palmen dessutom kallats ”livets träd”, eftersom den var en förutsättning för att människor skulle kunna överleva på dessa karga platser. Kokospalmen förmår växa där få andra plantor klarar sig, eftersom de även kan tillgodogöra sig havsvatten. Palmen blir som mest 25–30 meter hög och bladen upp till sex meter långa. Varje kokosträd ger i snitt 60 kokosnötter per år och runt 10 000 kokosnötter under sin livstid.

Stammen brukar användas som virke och bladen som tak och väggar till hyddor. Av blommorna får man söt nektar, som används som råvara till palmvin och kokossockret, som vi snart går in mer på. Av fiberhöljet runt kokosnöten kan man göra borstar, mattor och rep. Av själva nötskalet kan man, i sin tur, tillverka skålar, skedar, smycken och andra konstföremål. Frövitan i nöten är mycket näringsrik och ur den pressar man olja, som används för tillverkning av kokosfett.

Populära kokosprodukter

Kokosprodukter är mycket populära i hälsokostvärlden. Framför allt följande har slagit sig in på den svenska marknaden:

  • Kokosolja
    Kallpressad kokosolja tål värme bättre än andra fetter, vilket gör den till det bästa alternativet vid stekning. Oljan oxiderar först vid 198 grader och kan inte bilda transfetter vid upphettning. Vid stekning med kokosoljan slipper du dessutom det stekos som annars uppstår vid tillagning/stekning.
  • Kokosvatten
    Vattnet i kokosnöten innehåller vitaminer, mineraler och är speciellt rikt på kalium. Det är också rikt på antioxidanter och elektrolyter.
  • Kokosmjölk
    Kokosmjölk får man genom att skrapa ut fruktköttet och pressa det genom en ostduk. Efter pressning blötläggs fruktköttet i varmt vatten och pressas ytterligare en gång. Fettet i kokosmjölk består nästan enbart av mättade fettsyror och det är ett bra alternativ för mjölkproteinallergiker.
  • Kokosvinäger
    Kokosvinäger finns i två varianter. Den enklare varianten består av kokosvatten som fermenteras med hjälp av äppelcidervinäger eller muskavadosocker. Den “riktiga” vinägern får man genom att snitta upp kokosblommans knopp (som skulle blivit en kokosnöt) och tömma den på sav. Kokosvinäger innehåller stora mängder vitaminer, mineraler, aminosyror, enzymer och verkar prebiotiskt.
  • Kokosnektar
    Kokosnektar är sav från kokosblommans knopp som värmts upp på låg värme för att vattnet skall avlägsnas. Kokossaven innehåller cirka 1,5 procent fruktos medan kokosnektarn hamnar kring 10 procent. GI-värdet ligger på cirka 35 procent, vilket gör det till ett mycket eftertraktat sötningsmedel.
  • Kokosflingor och kokoschips
    Kokosflingor är fruktkött från kokosnöten, som rivits och torkats. Fettprocenten ligger kring 64 procent och innehåller stor mängd av vitaminer och mineraler. Kokoschips är som vanliga flingor fast aningen större.
  • Kokosmjöl
    Kokosmjöl är torkat och malet fruktkött från kokosnöten. Mjölet är helt fritt från gluten, med cirka 13 procent fett och 38 procent protein. 100 gram kokosmjöl ger dessutom 58 gram fibrer.

Låt oss nu titta närmare på kokossocker och dess fördelar gentemot andra sötningsmedel:

Tillverkning av kokossocker
Precis som tidigare nämnda produkter utvinns kokossocker också ur kokospalmen. Sockret kommer dock inte från kokosnötterna, som många kanske tror, utan tillverkas genom att man tar till vara och kokar den utsipprande saften efter det att toppskott och blomställningar skurits av.

Tillverkningsprocessen löper enligt följande: Kokosblommorna tappas på sin sav när de står i full blom och innan de hunnit utvecklas till kokosnötter. Sedan, under långsam omrörning, värms saven upp till drygt 80 grader. Den ställs sedan och ”puttrar” under några timmar. Genom värmen kristalliseras den under denna procedur. De utvunna kristallerna mals därefter till ett socker. Tillverkningsprocessen är alltså helt fri från kemikalier och andra tillsatser.

Kokossocker är snarlikt palmsocker, men de båda sockerarterna kommer från olika palmsorter. Palmsocker är vanligen mörkare i färgen och har en något rökigare arom.

Kokossockrets färg kan vara allt ifrån krämbeige till karamellbrun och konsistensen allt ifrån geggigt mjuk till stenhård, beroende på hur mycket savet kokats.

En lång historia i asiatisk matlagning och medicin

Kokossocker har en flertusenårig historia av användning i mat och traditionell medicin i hela Sydostasien. Det används fortfarande mycket i asiatisk matlagning, på motsvarande sätt som vi i västvärlden använder vanligt socker. Kokossockret är sött och helt utan smak av vinägerns syra. Den har istället en antydan av kola- eller fudgesmak och passar perfekt för de flesta typer av sötning.

Kokossocker passar utmärkt till matlagning, till bakverk eller som sötning istället för socker eller sirap. Kokossocker fungerar även bra som dekoration. Man kan dessutom använda det i te eller kaffe. Ytterligare ett användningsområde är att ge söt smak åt smoothies eller cocktails (t.ex. Mojito eller Caipirinha). Om man mal kokossocker i en kaffekvarn eller i en mortel får man ett fint pulver, som är perfekt när man vill göra egen choklad, eftersom sockret lättare löser upp sig i chokladen.

Man kan ersätta vanligt socker rakt av med kokossocker, alltså förhållande 1:1, till bakning och i matlagning. Om man byter ut kokossocker mot vanligt vitt socker i bakningen, bör man dock tillsätta lite mer vätska eller fett för att få till konsistensen. Kokossockret är nämligen torrare och suger åt sig mer vätska.

Innehåller många nyttiga ämnen

Till skillnad från det vanliga vita sockret har kokossockret kvar sina vitaminer och mineraler, aminosyror, enzymer och sin prebiotiska effekt. Värt att veta är dock att det inte är ”råkvalitet” (raw) på kokossocker, eftersom det under tillverkningen är uppvärmt till över 80 grader. Men tack vare den försiktiga och varsamma uppvärmningen behåller kokossockret mängder av antioxidanter, mineraler, aminosyror och enzymer, som fosfor, kalium, kalcium, järn, zink, mangan, krom samt flera olika typer av B-vitaminer.

Låt oss titta närmare på några av de hälsosamma ämnena i kokossocker.

  • Kalium – ett mineral som behövs för vatten- och syra/basbalansen, musklernas funktion, hjärtat, normal njurfunktion, nervfunktionen och sänker blodtrycket. Brist på kalium kan leda till muskelsvaghet och kramper, stickningar, domningar, trötthet, depression, dålig aptit, förstoppning, glömska, störd hjärtrytm, stroke samt högt blodtryck.
  • Kalcium – ett mineral som behövs för benuppbyggnaden (skelettet), tänderna, nervernas funktion och musklernas funktionalitet. Är även bra för hud och hår, blodets koagulation, för att reglera blodtryck och för blodfetterna. Kalcium motverkar allergier och infektioner. Anses även minska risken för olika sjukdomar som bröstcancer, cancer i tjocktarmen, Alzheimers m.fl. Kalcium är dessutom bra vid viktminskning, då det anses binda fett och även förbättrar kroppens fettförbränning.
  • Fosfor – ett mineral som är bra för bildning av DNA/RNA, ben och tänder, syra-/basbalansen och ingår i ett flertal enzymer som kontrollerar näringsomsättningen av fett och kolhydrater. Fosfor är även bra för blodets fettbalans, energiproduktionen, arvsmassan och uthålligheten.
  • Zink – ett mineral som är bra för immunförsvaret och ämnesomsättningen. Zink ingår i produktionen av flera hundra enzymer och är även inblandad i produktionen av flera hormoner, till exempel hormonomsättningen i sköldkörteln, hypofysen och könsorganen. Zink ökar frisättningen av testosteron, produktionen av spermier och är även bra för bukspottskörteln. Zink samverkar dessutom med hormonet insulin för omsättningen av kolhydrater och är bra för hudens, naglarnas och hårets välbefinnande.
  • Järn – ett ämne som behövs för syretransporten i kroppen från lungorna till kroppens vävnader. Det behövs även för borttransport av restprodukten koldioxid från blodet till lungorna. Järn behövs dessutom för koncentrationsförmågan, håret, blodets PH-värde, cellernas avgiftning och produktionen av DNA. Brist på järn kan leda till trötthet, hjärtklappning och blekhet.
  • Mangan ¬– ett mineral som behövs för energiproduktionen, omsättningen av proteiner, kolhydrater och fetter. Mangan är bra för benstommen, brosk och leder och motverkar infektioner. Det är även en antioxidant och fungerar som cellförsvar mot fria radikaler.
    Symptom som tros kunna kopplas till manganbrist är bland annat försämrad tillväxt, benskörhet, impotens och sterilitet, glukosintolerans, yrsel, kramper och trötthet.
  • Krom – ett mineral som behövs för omsättningen av blodsocker (glukos). Krom reducerar blodfetterna och kontrollerar kolesterolhalten i blodet. Det behövs även för att hormonet insulin ska fungera optimalt och förbättrar dessutom insulinkänsligheten. Krombrist är ovanligt, men kan leda till minskad insulinkänslighet och diabetes, sämre proteinsyntes samt fettomsättning, trötthet, nervösa besvär, koncentrationssvårigheter och ögonproblem
  • Många av B-vitaminerna bidrar, i sin tur, till en normal energiomsättning i kroppen.
Kokossocker består primärt av kolhydrater, men koncentrationen av andra näringsämnen är högre än i till exempel rårörsocker. Som jämförelse innehåller kokossocker dubbelt så mycket järn, fyra gånger mer magnesium och tio gånger mer zink än rårörsocker.

Lågt GI-värde

Kokossocker är även på andra sätt ett nyttigt alternativ till vanligt socker. GI-värdet är nämligen lågt.

GI för ett visst livsmedel är när man på ett standardiserat sätt mäter hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett livsmedel. Ett långsamt upptag av kolhydrater leder till en mer utplanad blodsockerhöjning, vilket dämpar insulinpåslaget efter en måltid. Detta bidrar till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltider och till en hälsosammare fettomsättning och därmed bättre blodfettsnivåer.

GI är framför allt relevant för vissa livsmedel som innehåller mycket kolhydrater och kan egentligen bara användas för att jämföra värden mellan olika livsmedel inom samma livsmedelsgrupp.

Socker, kolhydrater och stärkelse påverkar blodsockret. Ju högre GI, desto högre påverkan. Kort sagt kan man beskriva fenomenet enligt följande:

  • Högt GI = snabba kolhydrater
  • Lågt GI = långsamma kolhydrater.

Glykemiska indexvärden på 55 eller mindre brukar anses vara låga, medan värden på 70 eller mer anses vara höga.

Genom den varsamma uppvärmningen av kokosblommans söta och näringsrika sav blir kokossockret ett oraffinerat och näringsrikt socker med lågt GI. Där raffinerat socker har GI 68, ligger råsocker på 61, honung på 48 och kokossocker bara på 35.

Kokossocker är ett av de sötningsmedel på marknaden som har lägst glykemiskt index. Att ersätta det vanliga sockret med kokossocker kan med andra ord vara ett viktigt steg mot en stabilare blodsockerkurva.

Lätt att få tag på

Om det för ett par årtionden sedan var relativt svårt att få tag på kokossocker i Sverige, så bör det numera inte innebära några svårigheter, oavsett var i landet man bor. Många hälsokostbutiker har det i sitt sortiment. Man kan även beställa kokossocker i ett flertal välsorterade nätbutiker.